Om Labradoren
Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Ursprungsland/hemland
Storbritannien
Användningsområde
Apporterande fågelhund
FCI-klassifikation
Grupp 8, sektion 1, Med arbetsprov.
Bakgrund/ändamål
Den anses vanligen att labrador retriever har sitt ursprung på New Foundlands kust där fiskare använde en hund av liknande typ för att apportera fisk. Att labrador retriever är en utmärkt vattenhund med vädertålig päls och unik svans, som genom sin form kan liknas vid en utters, betonar dessa ursprungliga drag. Labrador retriever är en jämförelsevis ung ras vars rasklubb bildades 1916, rasklubben för gul labrador bildades 1925. Det var på jaktprov som labrador retriever först gjorde sig bemärkt. Rasen hade introducerats i Storbritannien under slutet av 1800-talet av överste Peter Hawker och earlen of Malmesbury. En hund som hette Malmesbury Tramp beskrevs av hertiginnan Howe som en ursprungskälla till den moderna labradoren.
Helhetsintryck
Labrador retrievern är en starkt byggd, kompakt och mycket rörlig (vilket utesluter övervikt eller överdriven massa) hund med bred skalle, bred och djup bröstkorg och brett och starkt ländparti och bakställ.
Uppförande/karaktär
Till temperamentet är rasen intelligent och följsam med en stark vilja att vara till lags. Den är godmodig, entusiastisk och vänlig, utan spår av aggressivitet eller blyghet. Labrador retriever är en anpassningsbar och tillgiven följeslagare. Den är mycket rörlig, har utmärkt luktsinne, är en god apportör med passion för vatten.
Huvud
Huvudet skall vara välmejslat utan köttiga kinder.
Skallparti
Skallen skall vara bred.
Stop
Stopet skall vara markerat.
Ansikte:
Nostryffel
Nostryffeln skall vara bred med väl utvecklade näsborrar.
Nosparti
Nosartiet skall vara kraftfullt, aldrig snipigt.
Käkar/tänder
Käkarna skall vara medellånga och starka med starka tänder och perfekt, regelbundet och komplett saxbett.
Ögon
Ögonen skall vara medelstora och bruna eller hasselnötsbruna. Uttrycket skall vara intelligent och vänligt.
Öron
Öronen skall vara ansatta tämligen långt bak på skallen och bäras hängande tätt intill kinderna. De får inte vara stora och tunga.
Hals
Halsen skall vara torr, stark, kraftig och väl ansatt i skulderpartiet.
Kropp:
Överlinje
Rygglinjen skall vara plan.
Ländparti
Ländpartiet skall vara brett, kort och kraftigt.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall ha god bredd och gott djup, med väl välvda, tunnformade revben – denna effekt får inte skapas genom övervikt.
Svans
Svansen är ett kännetecken för rasen. Den skall vara mycket tjock vid ansättningen och smalna gradvis mot spetsen. Svansen skall vara medellång, utan fana men vara täckt runt om med kort, tjock, tät päls vilket ger svansen ett rundat utseende, s.k. uttersvans. Svansen får bäras glatt men aldrig ringlad över ryggen.
Extremiteter
Framställ:
Skulderblad
Skulderbladen skall vara långa och sluttande.
Underarm
Frambenen skall ha god benstomme och vara raka från armbågarna till tassarna såväl från sidan som framifrån sett.
Framtassar
Framtassarna skall vara runda och kompakta med väl välvda tår och välutvecklade trampdynor.
Bakställ:
Helhet
Bakstället skall vara välutvecklat, korset får inte slutta mot svansen
Knäled
Knälederna skall vara välvinklade.
Has/hasled
Hasorna skall vara lågt ansatta. Kohasighet är absolut inte önskvärt.
Baktassar
Baktassarna skall vara runda och kompakta med väl välvda tår och välutvecklade trampdynor.
Rörelser
Rörelserna skall vara fria och tillräckligt marktäckande. De skall vara regelbundna och parallella fram och bak.
Päls:
Pälsstruktur
Pälsen är ett speciellt särdrag för rasen. Den skall vara kort och tät utan vågor eller fransar och kännas jämförelsevis hård vid beröring samt ha vattenavvisande underull.
Färg
Enfärgat svart, gul eller leverbrun. Gult får variera från ljust gräddfärgat till rävrött. En liten vit fläck på bringan är tillåtet.
Storlek/vikt:
Hanhund:
idealmankhöjd 56 - 57 cm
Tik:
idealmankhöjd 54 - 56 cm
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.
Diskvalificerande fel:
*Aggressiv eller extremt skygg.
*Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
